Det är ofta som jag känner att jag kommit någon vart i livet;
Det brukar hålla i sig en stund innan allt börjar om igen och plötsligt vet jag inte vart jag är.
Det brukar börja väldigt fint och allt går med raket fart; rakt in i en stor vit vägg.
Och sen är det som att allt börjar om utan att jag vet om det.
Sakta men säkert inser jag att "loopen" börjat om och livet byggs sakta upp.
Is i magen; fortsätta; Uthållighet; Vetskap om att allt kommer bli bra.
Ett steg i taget.
Det sista jag minns; det vill säga det sista jag minns innan allt började om; Var att jag hade någon utomordentlig plan om att man skulle ha budord.
Pelare varpå man kan bygga sitt imperium;
Punkter som understryker meningen med ens existens;
Spetsen till kärnan av vad som ger en energi och livskraft;
I mitt fall skulle detta då vara; Eller vänta låt mig säga så här;
" BUDORDEN ATT LEVA EFTER SOM ÄR ESSENSEN AV VEM JAG ÄR - Eller nåt sånt";
Paragraf 1
1) Jag är här i skapelsen med ett uppdrag; Uppdraget är att lyfta upp hela skapelsen; allt och alla som är i skapelsen på något sett eller vis överhuvudtaget, Alla människor; djur; växter; mineraler; element; Levande samt döda samt alla andra som existerar på något sett eller vis.
§1.1) Uppdraget är Gudomligt och förenat med Gud själv;
§1.2) Uppdraget är förenat med Gud och Guds vilja; uppdraget är Guds vilja;
§1.3) Uppdraget och fullbordandet av det samma är givet; TÅLAMOD krävs.
§1.4) Uppdraget är förenat med Gud samt allat och alla i skapelsen då vi alla bär på en "gnista" av Gud i våra hjärtan
§1.5) Uppdraget och den jag är är förenat och en och densamma;
§1.6) Uppdraget är Guds löfte till skapelsen om ett paradis; Meningen för vår existens sedan urminnes tider.
§1.7) Uppdragets uppfyllelse är givet; Dagen kommer och närmar sig för varje stund. Vare sig vi vet om det eller inte så växer vi likt en lotusblomma; Vi söker ljuset från botten av en damm; Med all säkerhet rör vi oss mot ytan; Gud som är livskraften rör sig inom oss alla och vi växer alla i harmoni; Vetandes eller ovetandes om vår sanna natur.
§1.8) Dom som är kallade skall med ett jämnmod arbeta för att bli likt fyrar som lyser med Guds kraft och på så vis sprida ljuset.
Slut på paragraf 1.
Paragraf 2:
§2) Uthållighet är av ytterst vikt!
§2.1) Vi kommer genom våra tider växa och tidvis känna oss stora och starka, detta kan sedan komma att raseras oavsett hur bra vi mår för stunden.
§2.2) FORTSÄTTA! det går verkligen inte att påpeka tillräckligt vikten av att alltid fortsätta; Du kan ha vind i segel i flera år; eller födas med en oturslott; Men vid alla tillfällen är det av ytterst vikt att ha uthållighet och fortsätta; Med åldern kommer visdom; med visdom kommer vissa pelare som man kan stötta sig mot liksom dessa punkter; Fortsätt slipa på dessa punkter om och om igen tills vi når kärnan och essensen som är så stark och ren att den för alltid kommer finnas där för oss och hjälpa oss genom hela livet.
§2.3) Luta dig mot att allt löser sig; det kommer bli bra; det finns ett löfte om en dag då illusionens slöja lyfts och vi kan alla återgå till paradiset. Denna värld av lidande är tillfällig. Luta dig mot detta. Det som är ohållbart håller inte länge; det som är sant rätt och riktigt är evigt.
Detta är början på budorden;
Just nu befinner jag mig i en mörk dal;
Men samtidigt känner jag framgång;
Denna mörka dal är bara något som vi ska transformera; Den säger inget om att vi skulle ha tagit ett steg tillbaka eller misslyckats; den är bara ett naturligt steg framåt.
Underbart.
Tack Gud.
Det brukar hålla i sig en stund innan allt börjar om igen och plötsligt vet jag inte vart jag är.
Det brukar börja väldigt fint och allt går med raket fart; rakt in i en stor vit vägg.
Och sen är det som att allt börjar om utan att jag vet om det.
Sakta men säkert inser jag att "loopen" börjat om och livet byggs sakta upp.
Is i magen; fortsätta; Uthållighet; Vetskap om att allt kommer bli bra.
Ett steg i taget.
Det sista jag minns; det vill säga det sista jag minns innan allt började om; Var att jag hade någon utomordentlig plan om att man skulle ha budord.
Pelare varpå man kan bygga sitt imperium;
Punkter som understryker meningen med ens existens;
Spetsen till kärnan av vad som ger en energi och livskraft;
I mitt fall skulle detta då vara; Eller vänta låt mig säga så här;
" BUDORDEN ATT LEVA EFTER SOM ÄR ESSENSEN AV VEM JAG ÄR - Eller nåt sånt";
Paragraf 1
1) Jag är här i skapelsen med ett uppdrag; Uppdraget är att lyfta upp hela skapelsen; allt och alla som är i skapelsen på något sett eller vis överhuvudtaget, Alla människor; djur; växter; mineraler; element; Levande samt döda samt alla andra som existerar på något sett eller vis.
§1.1) Uppdraget är Gudomligt och förenat med Gud själv;
§1.2) Uppdraget är förenat med Gud och Guds vilja; uppdraget är Guds vilja;
§1.3) Uppdraget och fullbordandet av det samma är givet; TÅLAMOD krävs.
§1.4) Uppdraget är förenat med Gud samt allat och alla i skapelsen då vi alla bär på en "gnista" av Gud i våra hjärtan
§1.5) Uppdraget och den jag är är förenat och en och densamma;
§1.6) Uppdraget är Guds löfte till skapelsen om ett paradis; Meningen för vår existens sedan urminnes tider.
§1.7) Uppdragets uppfyllelse är givet; Dagen kommer och närmar sig för varje stund. Vare sig vi vet om det eller inte så växer vi likt en lotusblomma; Vi söker ljuset från botten av en damm; Med all säkerhet rör vi oss mot ytan; Gud som är livskraften rör sig inom oss alla och vi växer alla i harmoni; Vetandes eller ovetandes om vår sanna natur.
§1.8) Dom som är kallade skall med ett jämnmod arbeta för att bli likt fyrar som lyser med Guds kraft och på så vis sprida ljuset.
Slut på paragraf 1.
Paragraf 2:
§2) Uthållighet är av ytterst vikt!
§2.1) Vi kommer genom våra tider växa och tidvis känna oss stora och starka, detta kan sedan komma att raseras oavsett hur bra vi mår för stunden.
§2.2) FORTSÄTTA! det går verkligen inte att påpeka tillräckligt vikten av att alltid fortsätta; Du kan ha vind i segel i flera år; eller födas med en oturslott; Men vid alla tillfällen är det av ytterst vikt att ha uthållighet och fortsätta; Med åldern kommer visdom; med visdom kommer vissa pelare som man kan stötta sig mot liksom dessa punkter; Fortsätt slipa på dessa punkter om och om igen tills vi når kärnan och essensen som är så stark och ren att den för alltid kommer finnas där för oss och hjälpa oss genom hela livet.
§2.3) Luta dig mot att allt löser sig; det kommer bli bra; det finns ett löfte om en dag då illusionens slöja lyfts och vi kan alla återgå till paradiset. Denna värld av lidande är tillfällig. Luta dig mot detta. Det som är ohållbart håller inte länge; det som är sant rätt och riktigt är evigt.
Detta är början på budorden;
Just nu befinner jag mig i en mörk dal;
Men samtidigt känner jag framgång;
Denna mörka dal är bara något som vi ska transformera; Den säger inget om att vi skulle ha tagit ett steg tillbaka eller misslyckats; den är bara ett naturligt steg framåt.
Underbart.
Tack Gud.

0